20
S
HUR FUNGERAR DENNA SAL TER V ÅG?
Denn a Sal ter -våg anvä nder BIA ( Bio Im pedan s Ana lys) tekn ik so m skic kar e n lit en
elek trisk impul s gen om kr oppe n för att skilj a fet frå n mag er vä vnad, den elek triska
impu lsen k änns inte och ä r hel t säk er . Kon takt med k ropp en gö rs v ia dyn or av ro stfrit t
stål på vå gens platt form.
Denn a met od ber äkn ar sam tidig t din pers onlig a vik t, kr opps fett, tot ala a ndel v atten
i kr oppe n , vilk et ge r dig en me r ko rrek t avl äsnin g av din ö ver gripa nde h älsa o ch
kon dition .
Denn a våg spar ar p erson lig i nform ation för upp t ill 1 2 anv ändar e Så väl s om at t den är
en a naly serin gs vå g så k an de nna v åg an vända s som en va nlig våg.
KROPPSFETT - V AD BETYDER DET?
Den mänskl iga k rop pen be står av , b land annat, en viss p roc ent f ett. Detta är v iktig t för
en h älsosa m, funger and e kr opp – det sky ddar leder och s kyd dar v iktig a or gan, hjäl per
till att regl era kro ppste mper atur , för var ar vi tamine r och hjäl per kr opp en att håll a igå ng
då d et är ont om mat. F ör m yck et fe tt el ler f ör li te f ett ka n doc k var a sk adlig t för din
häls a. D et är svår t att avgö ra h ur m yck et kr opps fett vår a kr oppar har bara geno m att
titt a på o ss sj älv a i sp egeln .
Dett a är varfö r det är så vikt igt a tt mät a och öve rvaka din k rop psfet tspr ocent halt.
Kr oppsf ettsp roce nthal ten ger d ig bät tre mätni ng av din condi tion ä n enb art v ikt –
kom positi onen av di n vik tnedgå ng ka n bet yda a tt du förl ora r musk elma ssa s nara re
än f ett – du k an fo rtfar and e har en hö g pr ocen thalt fet t äv en om vågen indi ker ar
‘nor mal vi kt’ .
NORMAL HÄLSOSAM RÄCKVIDDSPROCENT FÖR KROPPSFETT
Kroppsfettpr ocentsräckvidder för pojkar*
Ålde r Låg Opt imal Mod era t H ög
10 ≤1 2.8 1 2.9 - 22.8 2 2.9 - 27. 8 ≥27.9
11 ≤1 2.6 1 2.7 - 23.0 2 3.1 - 28. 2 ≥28.3
12 ≤1 2.1 1 2.2 - 22.7 2 2.8 - 27. 8 ≥27.9
13 ≤1 1.5 1 1.6 - 22.0 2 2.1 - 26. 9 ≥27.0
14 ≤1 0.9 1 1.0 - 21.3 2 1.4 - 25. 8 ≥25.9
15 ≤1 0.4 1 0.5 - 20.7 2 0.8 - 24. 9 ≥25.0
16 ≤1 0.1 1 0.2 - 20.3 2 0.4 - 24. 2 ≥24.3
17 ≤9 .8 9.9 - 20.1 20.2 - 23. 8 ≥23.9
18 ≤9 .6 9.7 - 20.1 20.2 - 23. 5 ≥23.6
Kroppsfettpr ocentsräckvidder för flick or*
Ålde r Låg Optimal Mod era t Hög
10 ≤16.0 1 6.1 - 28.2 2 8.3 - 32.1 ≥3 2.2
11 ≤16.1 1 6.2 - 28.8 2 8.9 - 32.7 ≥3 2.8
12 ≤16.1 1 6.2 - 29.1 2 9.2 - 33.0 ≥3 3.1
13 ≤16.1 1 6.2 - 29.4 2 9.5 - 33.2 ≥3 3.3
14 ≤16.0 1 6.1 - 29.6 2 9.7 - 33.5 ≥3 3.6
15 ≤15.7 1 5.8 - 29.9 3 0.0 - 33.7 ≥3 3.8
16 ≤15.5 1 5.6 - 30.1 3 0.2 - 34.0 ≥3 4.1
17 ≤15.1 1 5.2 - 30.1 3 0.2 - 34.3 ≥3 4.4
18 ≤14.7 1 4.8 - 30.8 3 0.9 - 34.7 ≥3 4.8
Kroppsfettpr ocentsräckvidder för män**
Ålde r Låg Optimal M o dera t Hö g
19 - 39 ≤8 8.1 - 19.9 2 0 - 24 .9 ≥ 25
40 - 59 ≤11 11.1 - 21. 9 22 - 27.9 ≥28
60+ ≤ 13 13.1 - 24.9 2 5 - 2 9.9 ≥3 0
Kroppsfettpr ocentsräckvidder för kvinnor**
Ålde r Låg O ptima l M oder at Hög
19 - 39 ≤21 21.1 - 32.9 3 3 - 3 8.9 ≥ 39
40 - 59 ≤23 23.1 - 33.9 3 4 - 3 9.9 ≥ 40
60+ ≤24 24. 1 - 3 5.9 36 - 41. 9 ≥42
*Käl la: Häm tat fr ån; HD McCarth y, T J Cole, T F ry, SA Je bb och AM Pre ntice: “Body f at re fere nce curv es for childr en” .
Inter national Journa l of Ob esity ( 2006) 0 , 598– 602.
**Kä lla: Hä mtat fr ån; Dy mpna Ga llagher , Steve n B He ymsfield , Moon seong H eo, Su san A J ebb, P eter R Murg atroy d, oc h
Yo ichi Sa kamoto: “Heal thy pe rcenta ge body fat r anges: an app roach for de velopi ng guid elines b ased on body m ass
index 1– ” . Am J Cl in Nutr 2000;72 :694–70 1.
Krop psfett sproce nträc kvidder na ange s endas t som vä glednin g. Pr ofess ionell medicin sk vägl edning bör all tid sö kas
innan du påbö rjar ba ntnings - och t räning sprog ram.
KROPPSV A TTEN – V ARFÖR SKA MAN MÄ T A DET?
Kr oppsv atten är de n vik tigast e ko mponen ten a v din kr oppsv ikt. Det r epr esen tera r öv er
häl ften av di n tota la vi kt oc h näst an tv å tr edjed elar av di n mag ra k rop psmass a (ti ll
stör sta d elen muskle r).
Va tten har e tt an tal vi ktiga rol ler i kr oppen: All a kr oppen s cel ler , var e sig i hud en,
kör tlarna , m uskler na, hjärn an el ler n ågon a nnans tans, kan enda st fun ger a kor rek t om
de h ar til lrä cklig t med vatte n. V atten spela r des sutom en vi ktig roll i r egle ringen av
kr oppens temp erat ur , speci ellt geno m sve ttnin g.
Ko mbinat ionen av d in vi kt- och f ettmä tning kan v erka var a “nor mal ” me n din kro pps
hyd rat iserin gsniv å kan var a oti llr äcklig för hälso samt leve rne.
NORMAL HÄLSOSAM RÄCKVIDDSPROCENT FÖR ANDEL V A TTEN I KROPPEN
T abe ll f ör kr opps vätsk a***
Mäto mråd e fö r kr oppsf ett
(BF) i %
Opti malt TBW -om råde
(tot al kr opps vätsk a) i %
Män
4 ti ll 14 % 70 till 63%
15 t ill 2 1% 63 till 57%
22 t ill 2 4% 57 till 55%
25 o ch där öv er 55 til l 37%
Kv innor
4 ti ll 20 % 70 till 58%
21 t ill 2 9% 58 till 52%
30 t ill 3 2% 52 till 49%
33 o ch där öv er 49 til l 37%
** * K äl la : Häm ta t fr ån W an g & D eu re nb er g: “H yd ra ti on of f at -f re e b od y mas s” . Ame ri ca n J ou rna l Cl in Nu tr 19 99 , 69 83 3- 841 .
Fö r de som a nvänd er id rott arläg e: Ob serve ra a tt id rot tare kan ha lä gre krop psfe tt
och högr e kr opps vatten än v ad so m visa s ov an, bero ende på de ras typ a v spo rt el ler
akti vitet. Kr oppsv atten mätni ngsr esul tat p åverk as a v pr oport ionen av kr opp sfett och
musk ler . Om pr opo rtion en av kro ppsfe tt är hög, ell er om pro porti onen av mu skler är lå g
så t ender ar k ropp svatt enr esul tatet att v ara lågt.
Det är vi ktigt att k omma ihåg att m ätnin gar så som k ropp svikt, kr opps fett och
kr oppsv atten är ve rkty g för dig att a nvänd a som del a v en hälso sam l ivsst il. E fters om
kor tsikti ga sk iftni ngar ä r nor malt, så för eslår vi at t du skriv er ne r din a fr amste g öv er
tide n, s nar are än at t fok user a på en e nda d ags a vläsni ng.
Pr o ce n tr ä ck vi dd e rn a fö r t ot a l an de l v at te n i k r op pe n a ng es e nd a st s om vä gl ed ni n g.
Pr ofess ionel l med icins k vägl ednin g bör all tid s ökas innan du på börja r ban tnings -
och trän ingsp rogr am.
F ARA! Anvä nd in te de nna p rodu kt om du h ar en pacem aker elle r anna n lik nande
medi cinsk enhe t. Om du tv ivlar , kon sult era med din lä kar e.
FRÅGOR OCH SV AR
Hur exakt mäts min kropps f ett- och vattenhalt?
Denn a Sal ter -våg anvä nder en mä tnings metod känd som Bioele ktris k Imp edans Anal ys
(BIA ) En l iten str öm ski ckas genom din k rop p, v ia di na fö tter och be n. Denna str öm
flöda r enk elt genom mage r musk ulär vävn ad, vilk en ha r ett hög v ätsk einneh åll, men
inte enk elt g enom fett. Där för , geno m att mäta din k ropp s imp edans (dvs . de ss mo tstån d
mot strö mmen) , ka n kva ntite ten a v mus kler avgör as. F rån detta kan kvanti teten av f ett
och vatten ber äkna s.
Vad är vär det av strömmen som går genom mig när mätningen gör s?
Är det säkert?
Str ömmen är m indr e än 1mA, vilk et är myc ket lågt o ch he lt s äker t. Du komm er in te at t
känn a någo t. O bserv era dock att d enna e nhet inte bör a nvänd as av någo n med en in tern
medi cinsk elekt risk enhet, sås om en pacem aker , so m ext ra f örsi ktigh etsåt gärd mot
stör ningar av denna enhet.
Om jag mäter min kroppsfett och vatten vid olika tidpunkter på dagen kan
det variera ganska my cket. Vilk et värde är korr ekt?
Din krop psfe ttspr ocen tavlä sning varie rar med krop psvat tenin nehål let, och de t sen are
ändr as u nder dagen s gång .
Det finns ingen rät t ell er fe l tid punkt under dage n att gör a en a vläsn ing, men förs ök
att göra avlä sning ar på en r egel bunden tid när d u anse r att din krop p är väl h ydr era d.
Undv ik att gör a av läsni ngar e fter att d u har badat elle r sut tit i bastu n, e fter inten siv
tr äning, el ler in om 1- 2 tim mar fr ån att d u har druck it r ejäl t ell er in tagit en må ltid .
Min kompis har en kroppsf ettsanalyserar e av ett annat märke. När jag
använder den så får jag en annan avläsning. V arför då?
Olik a kr oppsf ettsa nal yser are tar mått r unt o lika delar av kr opp en oc h anv änder
mate matisk a alg oritm er fö r att ber äkna krop psfe ttspr ocen thal ten. Det bästa råd et är att
inte gör a jäm för elser fr ån en enhet till en a nnan, uta n anv ända samma enhet varj e gån g
för att ö verv aka e ventu ella ändri ngar .
IB-9114-1010-02.indd 20 12/11/2010 09:10