23
9≤12.8 12.9 - 22.2 22.3 - 26.7 ≥26.8
10 ≤12.8 12.9 - 22.8 22.9 - 27.8 ≥27.9
11 ≤12.6 12.7 - 23.0 23.1 - 28.2 ≥28.3
12 ≤12.1 12.2 - 22.7 22.8 - 27.8 ≥27.9
13 ≤11.5 11.6 - 22.0 22.1 - 26.9 ≥27.0
14 ≤10.9 11.0 - 21.3 21.4 - 25.8 ≥25.9
15 ≤10.4 10.5 - 20.7 20.8 - 24.9 ≥25.0
16 ≤10.1 10.2 - 20.3 20.4 - 24.2 ≥24.3
17 ≤9.8 9.9 - 20.1 20.2 - 23.8 ≥23.9
18 ≤9.6 9.7 - 20.1 20.2 - 23.5 ≥23.6
KROPPSFETTPROCENTSRÄCKVIDDER FÖR FLICK OR*
Ålder Låg Optimal Moderat Hög
6≤14.4 14.5 - 23.0 23.1 - 26.1 ≥26.2
7≤14.9 15.0 - 24.5 24.6 - 27.9 ≥28.0
8≤15.3 15.4 - 26.0 26.1 - 29.6 ≥29.7
9≤15.7 15.8 - 27.2 27.3 - 31.1 ≥31.2
10 ≤16.0 16.1 - 28.2 28.3 - 32.1 ≥32.2
11 ≤16.1 16.2 - 28.8 28.9 - 32.7 ≥32.8
12 ≤16.1 16.2 - 29.1 29.2 - 33.0 ≥33.1
13 ≤16.1 16.2 - 29.4 29.5 - 33.2 ≥33.3
14 ≤16.0 16.1 - 29.6 29.7 - 33.5 ≥33.6
15 ≤15.7 15.8 - 29.9 30.0 - 33.7 ≥33.8
16 ≤15.5 15.6 - 30.1 30.2 - 34.0 ≥34.1
17 ≤15.1 15.2 - 30.1 30.2 - 34.3 ≥34.4
18 ≤14.7 14.8 - 30.8 30.9 - 34.7 ≥34.8
KROPPSFETTPROCENTSRÄCKVIDDER FÖR MÄN**
Ålder Låg Optimal Moderat Hög
19 - 39 ≤8 8.1 - 19.9 20 - 24.9 ≥25
40 - 59 ≤11 11.1 - 21.9 22 - 27.9 ≥28
60+ ≤13 13.1 - 24.9 25 - 29.9 ≥30
KROPPSFETTPROCENTSRÄCKVIDDER FÖR KVINNOR**
Ålder Låg Optimal Moderat Hög
19 - 39 ≤21 21.1 - 32.9 33 - 38.9 ≥39
40 - 59 ≤23 23.1 - 33.9 34 - 39.9 ≥40
60+ ≤24 24.1 - 35.9 36 - 41.9 ≥42
*Källa: Hämtat från; HD McCarthy , T J Cole, T Fry , SA Jebb och AM Prentice: “Body fat r eference curves for
children” . International Journal of Obesity (2006) 0, 598–602.
**Källa: Hämtat från; Dympna Gallagher , Steven B Heymsfield, Moonseong Heo, Susan A Jebb, Peter ,
R Murgatroy d, och Y oichi Sakamoto: “Healthy per centage body fat ranges: an approach for dev eloping
guidelines based on body mass index1– 3” . Am J Clin Nutr 2000;72:694–701.
Kroppsfettspr ocenträckvidderna anges endast som vägledning. Pr ofessionell medicinsk vägledning
bör alltid sökas innan du påbörjar bantnings- och träningspr ogram.
KROPPSV A TTEN – V ARFÖR SKA MAN MÄ T A DET? Kroppsvatten är den viktigaste
komponenten av din kropps vikt. Det represen terar över hälften a v din totala vikt och
nästan två tredjedelar av din magr a kroppsmassa (till största delen muskler).
Vatten har ett antal viktiga r oller i kroppen: Alla kr oppens celler , var e sig i huden,
körtlarna, musklerna, hjärnan eller någon annanstans, kan endast fungera k orrekt
om de har tillräckligt med vatten. V atten spelar dessutom en viktig roll i regleringen
av kroppens temper atur , speciellt genom sv ettning.
Kombinationen av din vikt- och f ettmätning kan verka vara “normal ” men din kropps
hydratiseringsnivå kan var a otillräcklig för hälsosam t leverne.
NORMAL HÄLSOSAM RÄCKVIDDSPROCENT FÖR ANDEL V A TTEN I KROPPEN
T ABELL FÖR KROPPSV Ä TSKA ***
Mätområde för kr oppsfett
(BF) i % Optimalt TBW -område
(total kroppsvätska) i %
Män 4 till 14% 70 till 63%
15 till 21% 63 till 57%
22 till 24% 57 till 55%
25 och däröver 55 till 37%
Kvinnor 4 till 20% 70 till 58%
21 till 29% 58 till 52%
30 till 32% 52 till 49%
33 och däröver 49 till 37%
*** Källa: Hämtat från Wang & Deurenber g: “Hydration of fat -free body mass” . American Journal Clin Nutr
1999, 69 833-841.
För de som använder idr ottarläge: Observera att idr ottare kan ha lägr e kroppsfett
och högre kr oppsvatten än vad som visas ovan, beroende på der as typ av sport eller
aktivitet. Kroppsvattenmätningsr esultat påverkas av pr oportionen av kroppsfett och
muskler . Om pr oportionen av kroppsfett är hög, eller om proportionen av muskler är
låg så tenderar kr oppsvattenresultatet att var a lågt.
Det är viktigt att komma ihåg att mätningar såsom kroppsvikt, kroppsfett och
kroppsvatten är verkty g för dig att använda som del av en hälsosam livsstil.
Eftersom kortsiktiga skiftningar är normalt, så f öreslår vi att du skriver ner dina
framsteg över tiden, snarar e än att fokusera på en enda dags avläsning.
Procentr äckvidderna för total andel vatten i kroppen anges endast som vägledning.
Professionell medicinsk vägledning bör al ltid sökas innan du påbörjar
bantnings- och träningspr ogram.
VARFÖR BÖR J AG KÄNNA TILL MIN MUSKELMASSA ? Enligt American College
of Sports Medicine (ACSM) kan mager muskelmassa minska med när a 50 procent
mellan åldrarna 20 och 90. Om du inte gör något för att ersätta denna förlust
kommer du att förlora musk elmassa och öka fetthalten. De t är även viktigt att känna
till din muskelmassas % under viktreduktion. Vid vila br änner kroppen omkring 110
ytterligare kalorier för varje kilo av muskler som ökar . En del fördelar med att öka
muskelmassa inkluderar:
• Omkastning av styrkeminskningen, benmassa och muskelmassa som kommer
med åldern
• Underhåll av flexibla leder
• Guide för viktr eduktion vid kombination med hälsosam kost
This product is for domestic use onl y. Pregnant women should onl y use the weight
function. Denna produkt är endast ämnad f ör hemmabruk. Gravida kvinnor bör
endast använda viktfunktionen.
F ARA! Använd inte denna produkt om du har en pacemak er eller annan
liknande medicinsk enhet. Om du tvivlar , konsulter a med din läkare.
VAD BETYDER MITT BMI- VÄRDE?
Kroppsmasseindex (BMI) är ett index för vikt -för-längd som ofta används f ör att
klassificera undervikt, övervikt och stor ö vervikt hos vuxna. Vågen r äknar ut ditt
BMI-värde åt dig. BMI-kategorierna visas i diagrammet och tabellen nedan såsom
erkänt av WHO (W orld Health Or ganisation) och kan användas för att tolka ditt
BMI-värde
Din BMI-kategori kan identifieras med hjälp av tabellen nedan.
BMI-kategori
Betydelse av BMI- värde
Hälsorisk baserat endast på BMI
<18.5 Undervikt Moderat
18.6 - 24.9 Normal Låg
25 - 29.9 Övervikt Moderat
30+ Fetma Hög
VIKTIG! Om diagrammet/tabellen visar att du är utanf ör en ”normal” hälsosam
vikträckvidd, k onsultera med din läkar e innan du vidtar någon åtgärd.
BMI-klassificiering är endast för vuxna (ålder 20+ år).
BASAL OMSÄ TTNING (BMB) - V AD BETYDER DET? Din basalomsättning (BMB) är
en uppskattning av energin (mätt i kalorier) som kr oppen förbrukar , vid vila, för
att bibehålla normala kroppsfunktioner . Detta kontinuerliga arbete utgör omkring
60-70% av de kalorier som kroppen använder , och inkluderar hjärtslagen, andningen
och bibehållandet av kroppstemper aturen. Din BMB på verkas av ett antal faktorer ,
inkluderat ålder , vikt, längd, kön, bantnings- och träningsvanor .
BENMASSA – VARFÖR SKA MAN MÄ T A DEN? Regelbunden träning och en
balanserad kost bevar ar benstommen frisk. Liksom muskler är ben en le vande
vävnad som kan svara på tr äning och bli starkare. F ör de flesta är benmassan på
topp i 30- årsåldern. Efter det kan man börja tappa benmassa. Regelbunden träning
kan minska den förlusten. Kalcium och vitamin D bidr ar till en frisk benstomme. De
finns i mejeriprodukter , gröna bladgrönsak er och fisk.
Benmassan som visas av vågen är en uppskattning av mängden ben i kroppen. De
som lider av benskörhet eller låg bendensitet kan få felaktiga uppskattningar . Om du
har funderingar om din benstomme bör du alltid rådfr åga en läkare.
FRÅGOR OCH SV AR
Hur exakt mäts min kropps f ett- och vattenhalt?
Denna Salter- våg använder en mätningsmetod känd som Bioelektrisk Impedans
Analys (BIA) En liten str öm skickas genom din kropp, via dina fötter och ben.
Denna ström flödar enkel t genom mager muskulär vävnad, vilk en har ett hög
vätskeinnehåll, men inte enkelt genom f ett. Därför , genom att mäta din kropps
impedans (dvs. dess motstånd mot str ömmen), kan kvantiteten av muskler avgör as.
Fr ån detta kan kvantiteten av fett och vatten beräknas.
Vad är vär det av strömmen som går genom mig när mä tningen görs?
Är det säkert?
Strömmen är mindr e än 1mA, vilket är mycke t lågt och helt säkert. Du kommer inte
att känna något. Observera dock att denna enhet inte bör an vändas av någon med en
intern medicinsk elektrisk enhet, såsom en pacemaker , som extra försiktighetsåtgär d